Kerteminde Havn

Kerteminde Havn är den långa, smala hamnkanalen där Kertinge Nor mynnar i Kerteminde Bugt — kanalen orten växte upp kring. Den har fortfarande status som näringshamn, och det är värt att veta innan man lägger till: detta är ingen småbåtshamn utan en arbetshamn man får ligga i. Ortens egentliga småbåtshamn, Kerteminde Marina, ligger norr om inloppet och drivs av samma hamnmyndighet.

Fördelningen i kanalen är enkel. Norra sidan används i dag nästan uteslutande av gästande fritidsbåtar, turbåtar och gamla segelfartyg. Södra sidan är näringsområdet med enstaka större fiskebåtar och många mindre, och själva fiskehamnsbassängen är reserverad för registrerade fiskebåtar — där får gäster inte ligga. Gästseglare får däremot använda hela Nordre Havnekaj, och hamnavgiften är densamma som i marinan. Den betalas i automaten vid hamnkontoret på Marinavejen 4 senast fyra timmar efter ankomst.

Anlöp kräver ett par siffror. Hamnen tar fartyg upp till 120 meter med högst 4,2 meters djupgående. Skillnaden mellan medelhögvatten och medellågvatten är en halv meter, men vindar från nordväst genom nord till nordost kan höja vattnet en hel meter, och sydliga vindar kan dra ner det åttio centimeter. Stark ström kan förekomma, och den kantrar var sjätte timme. Omkring tvåhundrafemtio meter från inseglingen ligger en röd och en grön boj, och farten i hamnen är tre knop.

På Dosseringen, kajgatan i den gamla hamnen, håller träskeppsföreningen FOK till. Föreningen arbetar för att bevara träskeppsmiljön, har klubbhus med verkstad och uppehållsrum, och medlemmar med träfartyg får plats vid kajen. Det finns veckovisa kvällsseglingar och deltagande i träskeppsträffar. Längre in ligger jollebryggorna, där hamnens fritidsfiskare och strandjägare håller till.

Kerteminde var under medeltiden den enda lagliga utskeppningshamnen mellan Nyborg i söder och Fyns Hoved i norr. Redan i mitten av 1300-talet anlades Langebro och ett omkring tvåhundra meter långt bålverk längs kusten, och från 1400-talet till mitten av 1600-talet var orten Odenses regionala handelsknutpunkt — fisk och lantbruksvaror ut, timmer och öl in, främst från Norge och norra Tyskland.

Järnvägen till Odense 1900 förbättrade avsättningen för fisket så mycket att man 1913 beslutade att anlägga en egentlig fiskehamn på södra sidan. Först en mol snett ut från den befintliga kajen, ytterligare en 1933, och en utvidgning av den äldsta på 1960-talet. Två fiskkonservfabriker öppnade 1916, och fiskauktionen kom 1935. Sillfisket med drivgarn sensommar och höst var i århundraden huvudnäringen, och Kerteminde var Fyns största fiskehamn. Auktionen stängde 2003.

I dag finns fiskexport, fiskhandlare och rökeri kvar på hamnen, och man kan köpa fisk direkt från båtarna. Nordre Havnekaj har samtidigt omvandlats med radhus, restauranger och butiker och en promenad som leder vidare till förmedlingscentret Fjord&Bælt. Isverket är utbjudet till försäljning — ett konkret tecken på vart yrkesfisket är på väg.